'

För du är det finaste jag vet, när allt annat här är falskt och fel. Och jag går bara ner mig, för det är så
jag säger det. Det kan ta slut i morgon eller hålla på för alltid, ibland är det så. Så säg som det är,
för den här gången krävs det mer innan jag öppnar armarna, förlorar mig, och känslorna faller fritt på
midnattsgatorna. För vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig in i mig. När jag tänkte på dig, kände du mig? Genom antennerna och satelliterna.
Allt roligt börjar och slutar med att vi är nere och ute igen (men vad behöver vi egentligen?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0